Att röra sig i Istanbul är som att vara med i en roman eller film. Staden känns som scenografi till historiska berättelser på gränsen mellan väst och öst. Mellan histora och framtid. Mellan olika kulturer och religioner. Myllret av människor som rör sig i staden. De historiska byggnaderna. Vindlande gator i trånga gränder. Bazarer, spårvagnar, minareter, böneutropare, gatuförsäljare, teutskänkare, barberare, vattenpipekaféer. Spårvagnar, båtar, bussar och bilar.

Blå moskén tidigt en fredag morgon

Tidigt fredag morgon tog jag på mig löparkläderna och sprang ut från hotellet på Divan Yolu strax söder om Stora Bazaren. Jag rörde mig österut mot Blå moskén och Sofiakyrkan. På Divan Yolu var det redan ganska mycket folk i rörelse. Affärsmän (ja, över huvud taget betydligt färre kvinnor ute på gatorna) och gatu- och butiksförsäljare som gjorde sig redo för dagen. När jag kom bort mot Blå mosken och rörde mig upp mot Gülhaneparken var det nästan helt folktomt. Det gav mig stundtals en overklighetskänsla av att befinna mig i en världsstad i tusenåriga bebyggelser men utan några människor.

Det finns så klart åtskilliga böcker och filmer som utspelar sig i Istanbul.

En av de mer kända är Orhans Pamuks självbiografiska bok med samma namn som boken. Samtidigt som vi besökte Istanbul öppnade Oskuldens museum (Masumiyet Müzesi) som DN skriver “världens förmodligen första museum som direkt inspirerats av en roman”. Det är ett museum på Cukurcuma Caddesi 24 i centrala stadsdelen Beyoglu som har byggts upp utifrån Pamuks roman Oskuldens museum och där besökarna kan uppleva romanen.

Oskuldens museum [står nu] färdigt i sin rätt oansenliga men mörkröda byggnad, ett hus byggt 1897. I entrévåningen möts man av en minst sagt ovanlig installation: på en hel vägg är inte mindre än 4 213 cigarrettfimpar samlade bakom glas, alla med datum när unga Füsun rökt dem i romanen!

Den här gången fick jag inte möjlighet att besöka muséet men det hoppas jag kunna göra snart. Jag tror inte att museet är det första som utgår från en roman. Jag har hört om andra liknande. Och vidgar vi associationerna så kan man dra paralleller till exempelvis Junibacken.

Men oavsett är jag övertygad om att den typen av besöksplatser, där en fiktiv berättelse översätts till muséer eller på annat sätt gestaltas i verkligheten, blir allt vanligare. Fiktion ger värden utöver det vanliga och får oss att se och uppleva verkligheten på ett mer “magiskt” sätt.

Bland de mer internationellt kända filmerna som spelats in i Istanbul finns Bondfilmerna Agent 007 ser rött (From Russia with Love) med Sean Connery från 1963 och The World is Not Enough med Pierce Brosnan från 1999. Den kommande Bondfilmen Skyfall, där Ola Rapace spelar skurk, spelades in i Istanbul samtidigt med vårt besök och vissa gator hade stängts av.
En av kvällarna åt vi middag tillsammans med vår samarbetspartner i Istanbul. Jag frågade Perran Ozcaldiran på Persona PR om vilka mer kända filmer och böcker som utspelar sig i Istanbul hon kan rekommendera. Jag fick en lång lista i ett mejl dagen efter. Förutom Bondfilmerna tipsar Perran om följande.

• Istanbul 1957 (Eroll Flynn)
• Hamam – 1957
• Topkapi – 1964
• The Accidental Spy – 2001
• Distant –  2002
• Ploitiki Kuzina – 2003
• Crossing the Bridge: Sound of Istanbul – 2005
• The International – 2009
• Tinker Tailor Soldier Spy – 2011

Perran tipsade också om en artikel i The Guardian från den 14 september 2011 “10 of the best books set in Istanbul” och skrev:

“Istanbul plays a role in a few detective novels by Eric Ambler, A Coffin for Dimitrios, Mask of Dimitiros, etc, and Ersan mentioned a Clive Cussler book set in Istanbul, as well. I don’t think there’s anything similar to  Stieg Larsson’s trilogy, though.”

På flygplatsen köpte jag två turkiska filmer där åtminstone den första är inspelad i Istanbul: Kaybedenler Kulübü (2011) (trailer) och Bizim büyük çaresizligimiz (trailer). (Jag har inte sett dem ännu – återkommer med kommentar)

/ Joakim

0709-286973

PS 1 James Bond anländer till Istanbul i Agent 007 ser rött. 

PS 2

Jag tyckte mycket om Tinker, Tailor som jag såg häromdagen. Jag förstår inte riktigt varför vissa tycker den är obegriplig. En straight forward bersättelse som förvisso rör sig mellan olika tider.

Basilikacisternen vid vårt besök

Basilikacisternen från Agent 007 ser rött

Kiz Kulesi (Maiden's Tower) i The World is Not Enough

Så nära vi kom Kiz Kulesi (Maiden's Tower)

Cloudberry fick äran och nöjet att delta i lanseringen av kocken Johan Jureskogs och matfotografen Joel Wåreus kärleksförklaring till köket och livet som kock.

24 timmar receptbok är sprängfylld av kärlek och lanseringen skedde i restaurang AG:s hjärta, köket. Efter tre dagar och åtta måltider vid chef’s table är vi mätta, glada, tacksamma och förälskade. Gästerna hälsar att de känner likadant.

Boken finns i en begränsad upplaga och kan köpas på Johan Jureskogs restauranger i Stockholm, Restaurang AG och Rolfs Kök. Den går även att beställa hos Watz förlag genom pia@watz-sweden.se.

Foto: Casper Löfgren

Moderator Sten Haage från PR-byrån Strandberg & Haage avslutande med att fråga efter tips till alla mindre och mellanstora miljöteknikföretag för hur de kan få ökad exponering och utväxling från tekniska studiebesök.

Mina tips är följande:

1. Bra, snyggt och tillgängligt material i olika format som tydligt förmedlar:

* Vilka behov tekniken och lösningen tillgodoser, gärna med flera exempel.
* Använd talande siffror och konkreta exempel kopplade till personer eller existerande situationer.
* Var pedagogiskt på gränsen till övertydlig med hur lösningen fungerar, och förenkla gärna. Vilken nytta gör den?
* Berätta om hur nära eller långt ifrån marknaden lösningen befinner sig.
* Visa på olika sätt vilken marknadsmässig och ekonomisk utväxling som er lösning kan ge.
* Om så behövs visa också att lösningen kan justeras och utvecklas efter olika behov. Utlandsmarknadernas standarder och krav är inte alltid desamma som i Sverige.
* Siktar ni på utlandet ska materialet självklart vara formulerat på snygg engelska.

2. Nätverka och marknadsför er i prioriterade nätverk och sammanhang som är relevanta för er, såsom nätverk och organisationer på lokal, nationell och internationell nivå. Bransch och facknätverk. Vill ni få regionens främjare att verka för er behöver de få kunskap och kännedom om er. Tänk på att många i främjarorganisationerna inte kan vara specialister inom alla områden, så även de behöver få tillgängligt och pedagogiskt material av era lösningar, produkter och tjänster.

3. Får ni en förfrågan om att ta emot ett studiebesök eller ett möte, försök då ta reda på så mycket som möjligt om deras intressen. Både för att kunna göra en bedömning om besöket är relevant för er och/eller för att kunna anpassa ert möte så ni ger så bra presentation som möjligt. Tänk på att vissa besökare kanske inte är de som direkt kommer initiera ett eventuellt samarbete eller en investering eller köp. Det kan vara en grupp forskare, konsulter eller studenter som rekognoserar och kommer rapportera till personer och organisationer som fattar beslut och som kan utveckla och stödja er verksamhet.

4. Fånga möjligheten!

/ Joakim Lind

PS. Studien har genomförts av Emelie Carlander och mig. Vi kompletterar med länk när rapporten är uppe.

Här är några av våra tips för att du ska få ut det mesta ur veckan och aktiviteterna i #almedalen:

• Planera ditt besök. Gå igenom officiella och inofficiella program.
• Ringa in personer, organisationer och företag som du vill träffa. Hur ser deras medverkan ut? Kan du redan nu anmäla dig till något av deras evenemang eller mingel. Vilka evenemang vill du bevaka?
• Prata med de i ditt nätverk som har varit i Almedalen tidigare och be om deras bästa råd. Vad och vilka ska de träffa? Vissa evenemang och mötesplatser är återkommande – Primes rosémingel och Springtimes allsång är exempel från PR-branschen, och TEDxAlmedalen är väl värt en kväll.
• Lägg ut blänkare på din blogg, Facebook och Twitter om att du ska till Almedalen och tagga med den officiella hashtaggen, #almedalen
• Fråga vilka andra som ska dit. Bevaka #almedalen och börja Almedalsminglet redan på webben! Du kan självklart börja diskutera dina frågor redan nu. Då kan du vässa och utveckla dina argument inför matchen.
• Stirra inte för djupt i de sociala medie-kanalerna, det är långt ifrån alla som är där med sina frågor. Personligen tappar jag mycket av min intuitiva läsning och närvaro när jag är på nätet. Verkligheten – livet – finns där ute i mötet! Nätet är bara en gestaltning av det som sker. Händelserna upplever du på plats i närvaro.
• De publika evenemangen är bara en liten del av det som försiggår i Almedalen. Det mesta sker i alla utrymmen mellan seminarier och officiella aktiviteter. Rör dig i Almedalen med stora öron och ögon, och fånga kontakter on the go.
• Om du inte vet var du ska börja så hugg tag i någon av alla pr-konsulter som är på plats – de hjälper mer än gärna till. Westander brukar bidra med pr-mässig pr-akut.
• Det är tuff konkurrens om utrymmet i Almedalen. Många evenemang håller bra kvalitet även om det inte är så många som är på plats.
• Är ni flera på plats, sprid ut er och samlas vid tillfälle för att berätta vad ni hört och sett. Använd sociala kanaler för att kontinuerligt dela tips, idéer och kontakter med kollegorna. Man får många bra och mindre bra idéer som kan vara svåra att komma ihåg efter ett par rosémingel. Använd de bästa verktygen för att notera vad ni ser, hör och tänker (mitt tips heter Evernote).
• Om ni inte är så digitala – kör med anteckningsbok och penna med bra flyt.
• Var inte för strategisk och fokuserad på att marknadsföra era intressen allt för mycket. Var dig själv. Prata från mage och hjärta.
• Fyrkantigt anala personer brukar jag försöka springa ifrån.
• Bästa raggningstiden (då du knyter affärs- och frågekontakter) är kvälls- och nattetid. Men du behöver så frön dagtid om du vill skörda kvällstid.
• Behöver du tips om hur du kan sticka ut, locka deltagare och få uppmärksamhet med ett eget evenemang får du gärna kontakta oss. Då kan vi ta reda på förutsättningarna för ett arrangemang och aktiviteter, och eventuellt ge förslag till upplägg som når dit ni önskar.
• Vi har tillgång till en lägenhet och har förhandsbokat en öppen trädgård med plats för seminarier under eftermiddag och kväll. Hör av er om ni är intresserade.
• Registrera dig på http://www.almedalen.makthavare.se/

/ Joakim Lind

PS. Några av mina kollegor kommer också att finnas på plats: Niclas Holmqvist (@nollpunkt), Leena Männik Styren, och kanske någon mer.  Följ oss också på Facebook!

Vilket är det bästa sättet att bryta isen?
- Det absolut enklaste sättet att skapa kontakt är att gå fram och säga ”Hej, jag heter Leena, vad heter du?” Det låter så enkelt och banalt, men det funkar. Man får nästan alltid ett leende och ett hej tillbaka. Man kan gärna konversera om sådant som händer här och nu, exempelvis om lokalen, eventet, anledningen till att ni är där, maten, presentationen eller inredningen. Allt som personen framför dig och du har gemensamt, eftersom ni båda har upplevt det. Samtalsämnen såsom politik eller världshändelser är mindre bra, konstaterar Leena.

Hur blir man bäst ihågkommen?
- Det finns de som menar att man blir ihågkommen om man sticker ut i sitt klädval eller gör något speciellt. Men det säkraste sättet att bli ihågkommen är att ge ett vänligt, trevligt och respektingivande intryck. Föreslå att ses över en lunch! Det är ett säkert sätt att bli ihågkommen när man sedan ringer upp personen. Förutsatt att man ringer inom några dagar och inte efter tre månader, påpekar Leena.

- Att ge ett bra intryck handlar också om att visa intresse för andra. Man vill ju inte bli ihågkommen som den där jobbiga människan som bara pratade om sig själv.

På vilket sätt kan man öva upp sig innan en mingeltillställning?
- Man bör tänka igenom vad man vill få ut av mingeltillfället. Jag brukar rekommendera människor som är blyga eller ovana vid mingeltillställningar att komma tidigt. Det är mycket lättare att vara på plats när det strömmar till folk än att gå in i ett rum där det redan står femtio personer och konverserar.

- Vänd gärna blicken mot utkanten av lokalen, där brukar det stå några ensamma personer. Man behöver inte slänga sig in mingelvimlet utan börja istället prata med dessa solokvistar. De kommer att älska att du ger dem uppmärksamhet, tipsar Leena.

Vad är viktigt att tänka på för att inte verka för angelägen?
- De flesta tycker att det är jobbigt med människor som hårdsäljer sig själva eller sitt företag på ett mingelevent. Därför är min rekommendation att inte göra affärer på mingelgolvet utan att använda tillfället till att knyta kontakter. Gör det på ett så sympatiskt och vänligt sätt att den andra personen vill träffa dig igen. Det är helt okej att vara rak och säga ”Jag skulle gärna vilja träffa dig igen, för att se om vi kan ha någon nytta av varandra.” Men som sagt, använd inte mingelgolvet till att sälja dig själv eller ditt företag, påpekar Leena.

Hur följer man bäst upp de kontakter man fått på en mingeltillställning?
- Man har ungefär två veckor på sig att följa upp en kontakt, sedan blir det för sent. Man kan exempelvis mejla och föreslå en lunch tillsammans, men känner du dig osäker på om kontakten kommer att svara på mejlet är det bättre att ringa. Det viktiga är att man hör av sig om man har lovat det, konstaterar Leena.

Du kan läsa mer om mingel i Leenas bok Mingel – konsten att knyta kontakter.

Då nätverkets fokus är teknik-pr kan vi nu erbjuda våra teknikintensiva kunder inom IT, miljö och medicin starka pr-partners runt om i världen.
www.eurocompr.com

Tidholm frågar vidare hur bra det är för Segerstad och trakterna kring Ljusnan att ha fått ge kuliss åt David Finchers version av The Girl With The Dragon Tattoo när området snarast ”hukar under hotfull natur och fasansfulla hemligheter.” Han undrar om det verkligen är så bra för bilden av Sverige som delar av turistnäring, regionfrämjare och myndigheter som Svenska institutet verkar vilja tro.

Det går att uppfatta Tidholm som om han talar för att filmskapare bör tänka sig för innan de väljer att presentera en plats i sin berättelse, om den riskerar skapa eller förstärka en negativ bild av platsen. Men det verkar vara en osannolik läsning.

Som Tidholm säger har jag tidigare gjort konsultrapporter om vilka effekter och värden Mankells berättelser om Wallander kan ge för Ystad och Skåne. I fjol gjorde jag en liknande analys av värden som Millennium-filmerna ger och kan ge för bland annat Stockholmsregionen, både från filmproduktionen och mer långsiktiga värden från att Sverige exponeras i en (förvisso mörk) berättelse.

Forskare och experter med erfarenheter från filmturism och place branding, som jag läst eller talat med, verkar alla vara överens om att exponering, oavsett om den är mörk eller ljus, främst har ett positivt värde.

Visst finns det exempel på filmer som lockar stora mängder turister till en plats, men de värden som skapas handlar snarast om att publiken får ökad kännedom och kunskap om en plats eller ett land. Kunskaper som jag menar kan fördjupa relationen till platsen och att den kommer högre upp i vårt medvetande.

Jag tror inte att bron över Ljusnan kommer locka avsevärt många fler turister till ett större område som Bollnäs och Hälsingland. Däremot är det sannolikt att de turister som ändå kommer till trakterna passar på att stanna till vid bron om de minns eller påminns om att bron har varit med i en film som lämnat ett intryck och gett en nyfikenhet.

Vi kan säkert finna åtskilliga filmer som inte direkt lockar turister eller kanske till och med avskräcker turister från att åka till platsen – som verkar vara fallet med Reno. Men jag menar att dessa exempel är undantag. Ett vanligt exempel på en svart berättelse som lockar besökare är den Sista färden (Deliverance) som fyrtio år efter premiären fortfarande sägs locka tusentals turister till Rayburn County i delstaten Georgia med filmen som främsta argument till varför de åkte dit.

För ett litet land som Sverige har synlighet genom en internationell storfilm självklart ett betydligt högre värde än för välkända ”filmstäder” som New York eller Paris.

Häromdagen såg jag Winter’s Bone. Det var en föga smickrande bild som filmen gav av Hillbilly-land, men den väckte min nyfikenhet. I DVD-utgåvans extramaterial fanns även en utmärkt dokumentär film där människor från Ozarkplatån berättade om sina liv och hur det är att betraktas som Hillbillys. Jag kan inte lova att min nyfikenhet bokstavligen kommer leda mig dit, men jag har fått området högre upp i mitt medvetande och kommer jag till den delen av USA är det inte osannolikt att jag kör upp till Ozark med en banjo.

Antalet artiklar i utländsk press som nämner The Girl With The Dragon Tattoo tillsammans med Sverige eller någon svensk ort har ökat med tusentals procent de senaste två veckorna. Många av dessa artiklar reflekterar åtminstone kort över vad berättelserna gör med bilden av Sverige – om än inte bokstavligen. Jag tror inte att detta i det stora hela på är något negativt för bilden av Sverige – men det skriver jag om i krönikan på Svenska institutets hemsida.

Tidholm guidas hellre av gamla tråkiga guideböcker än filmberättelser. Det kan jag också göra. Som senast när jag var i Shanghai förra året upptäckte jag delar av staden och stadens historia med hjälp av en gammal tummad (men förvisso inte tråkig) guidebok. Frågan är vad som fick mig att köpa guideboken till att börja med?

Medvetet och omedvetet bär vi med oss fiktiva och verkliga berättelser som påverkar våra vägval, köp och läsning av en tråkig guidebok.

/ Joakim

Place branding platsmarknadsföring har varit ett av Cloudberrys huvudområden sedan byrån startade. Jag har arbetat med analyser av effekter av värden från film- och litteraturturism sedan flera år och bevakar vad som skrivs om resande i fiktionens fotspår. Medierna skriver allt mer om ämnet och det är mitt intryck att området växer för varje år. Upplevelseindustrin behöver bra historier, platser behöver bra historier, människan behöver bra historier och sammanhang. Så varför inte leta bland de bästa?

Man kan hävda att vårt resande alltid mer eller mindre vägletts av fiktiva berättelser. Genom att vara resor, beskriva resor eller kanske genom att med patos berätta om resor som aldrig blev av. Detta må vara sant men begreppen film- och litteraturturism har i sig blivit allt vanligare som definierade företeelser, som mål och medel för satsningar inom turism och platsrelaterade varumärken. Från upplevelse till marknad och tillbaka igen. Våra liv vägleds i gränslandet mellan fiktion och verklighet.

Eftersom detta är ett stort intresse för mig personligen har jag tillsammans med några likasinnade som delar intresset startat en fristående blogg som handlar om resande – i dröm och verklighet – som initieras och vägleds av fiktion. Tanken är att bloggen ska växa – men någonstans måste den börja. Här och nu!

/ Joakim, @jold

/ Joakim Lind, VD

PS 1. Warriors på Debaser i Malmö den 28 december – kom!
Cloudberry har gått till slutstrid i tävlingen Warriors på Debaser Malmö. Delfinal och final med totalt fyra lag på en och samma kväll. Kom och heja på oss! Cloudberry representeras av Lovisa, Niclas och jag.

Cloudberry fick golvet att gunga på Debaser Malmö i ett DJ-battle mot Varelsen. Det var en jämn kamp, men till slut lyckades vi ta hem det och gå till semifinal den 28 december. Joakim, aka Cookie Boy, värmde upp publiken med kakor och dans iklädd magnifika guldglasögon och gjorde kort sagt succé. Några godbitar som vi bjöd på igår hittar ni här.

Hoppas vi ses på Debaser den 28 december!