Den 9-10 december medverkade jag på en konferens med det något vilseledande namnet Intranät 2.0. Tvådagarskonferensen som anordnades av IBC Euroforum skulle svara på frågan hur du skapar verksamhetsnytta med sociala medier (konferensprogram i pdf).

Mitt bidrag var en fristående workshop där jag gav exempel på användningsområden och nytta av sociala medier på intranätet (eller snarare i den interna kommunikationen). Från samarbetsplattformar, mikrobloggar, sociala adressböcker, communities och bokmärkestjänster. Till hur information och material i publika sociala plattformar kan integreras på intranätet och omsättas i organisationen.

Vi fick höra hur företag och organisationen som Stena Line, Ericsson, Kungälv Kommun, Unionen, Region Värmland, SVT, Sjukvårdsrådgivningen SVR AB, Stockholms stad och IBM har utvecklat sina intranät och hur de har tänkt kring sociala funktioner.

Under föredragen, där många talare både var intressanta och initierade, slås jag av vilket svagt genomslag samarbets- och sociala funktioner har fått i intranätet jämfört med hur det ser ut i det publika nätet. Särskilt med tanke på att de företag som presenterar på intranät 2.0-konferens antas ligga väldigt långt framme inom det sociala. Inför workshopen hade jag dessutom talat med ett tiotal större organisationer om deras intranät. Företag och organisationer såsom mäklarkedja, leverantör av kontorsmaterial, IT-konsult och storbank. Alla saknade sociala eller samarbets-funktioner på intratätet. Min kontakt på storbankens kommunikationsavdelning sa att de förmodligen blir sist i landet med detta då de är de är ett högst konservativt företag inte minst när det gäller webb.

Via en bloggpost hos webbrådgivaren Fredrik Wackås får jag veta att sociala webbverktyg används mest internt. När McKinsey frågade 1 700 företag svarade 65 procent att de skulle vara igång i år. Det låter som en anmärkningsvärt hög siffra, vilket också Fredrik skriver i sin artikel. Utan att ha fördjupat mig i rapporten tror jag siffran speglar vilka sociala och samarbets-plattformar som företagen implementerat och siffran säger ingenting om det kvalitativa genomslaget i samarbete och dialog mellan medarbetarna.

Det finns undantag.

Alla de företag och organisationer som talade på konferensen var inbjudna att tala för att de åtminstone hade embryon till sociala nät, men att man kunde vittna om att det var svårt att få igång de sociala funktionerna. IBMs satsning på och arbete med sociala medier även på intranätet, är numera ganska välkänt. Sen gillade jag SVT:s intranät med en hallåa som uppe i ena hörnet på intrawebben berättade om intranätets olika funktioner. Jag tror mycket på webb- och screencasts för att förklara och skapa intresse och förståelse för hur webbtjänster fungerar och vilken nytta dessa kan ge, IRL-möten icke att förglömma.

Varför så svagt genomslag och intresse för sociala funktioner på intranätet?

Dels kan det bero på delay. För många organisationer tar det tid att implementera ett nytt intranät. Först ska man göra en behovsanalys. Vad är syftet med intranätet? Vad är det för information som ska finnas tillgänglig? Var, när, hur, för vem och på vilket sätt? Vad är det för typ av organisation?

Därefter ska man välja en plattform som kan möta behovet och implementera denna. En process som kan ta minst ett år för lite större organisationer.

Det kan således innebära att många organisationer vilar på en intranätplattform som togs fram för något år sedan innan den sociala webben slagit igenom och man hade möjlighet att se värdet. Å andra sidan har värdet med samarbeten, opensource, crowd sourcing varit känt i tio år eller mer. Så varför har det inte hänt mer?

En annan, något oroväckande förklaring fick jag höra av god vän som arbetar med att implementera business intelligence-lösningar i organisationer. Han kan se ett stort värde med sociala- och samarbetsfunktioner på intranätet, inte minst när det gäller just business intelligence eller bredare omvärldskunskap. Han menar dock att de flesta företag och organisationer är livrädda för vad sociala webbmöjligheter skulle kunna medföra i förlorad kontroll och styrning.

Det handlar inte om okunskap enligt honom. Man vet mycket väl vad sociala medier kan bidra med men att man bedömer riskerna som större än möjligheterna.

Om denna förklaring stämmer tycker jag det är beklagligt. Självklart får man anpassa den sociala ambitionsnivån till vilken typ av organisation och internkommunikation som intranätet ska stödja, men jag har svårt att se den organisation där det inte alls finns anledning till att föra in sociala funktioner. Det kanske kan räcka med en social adressbok eller enklare community, eller en ledningsblogg med bra utrymme för kommentar och dialog. (Här är en talande illustration av hur olika det kan se ut när vi använder webben privat och på företaget).

Idén till workshopen fick jag på SSWC i augusti. Under hösten har jag fått värdefulla kunskaper inte minst på Jaiku (exempel), som jag fortfarande, trots en decimerad skara, håller som bästa mikroblogg. (Att kommunikatörer väljer Twitter framför exempelvis Jaiku är för mig en gåta. Åtminstone om man vill föra en fördjupande dialog.) Tog också initiativ till en Wave (embryo) men har inte riktigt greppat hur man kan få igång en lika öppen dialog där som på mikrobloggarna.

Från Jaiku vill jag särskilt tacka bland andra Jonas Nockert, Kal Ström, Oa Berg och Jonas Nordström för mycket värdefulla Jaikukommentarer. Och inte minst Niclas Holmqvist som bidragit med många bra idéer och berättat hur det går till i hans organisation och hur det skulle kunna se ut.

Jag mycket är intresserad av att få tips på företag och organisationer som har social höjd i nätet och som kan motbevisa min väns tes om att det är osäkerhet och rädsla som är orsaken till brist på social kapacitet på intranäten.

// Joakim Lind

PS. Jag fick många bra idéer och tips under konferensen och workshopen och arbetar med en artikel som sammanfattar en del av tankarna om hur man kan göra intranätet mer socialt – både när det gäller den interna kommunikationen men också för att kunna ta tillvara det som kommuniceras på externa sociala plattformar.

« Back to Blog